Vilket material bär du på dig idag?

Akryl:

Akryl tillverkas av plast. Jämfört med polyester som också är gjort av plast är framställningen av akryl mer komplicerad och resurskrävande. Det krävs lösningsmedel och väldigt mycket kemikalier för att kunna bilda trådar av plasten och utsläpp av dessa kemikalier gör att akrylframställning får en stor miljöpåverkan. När akryl tvättas läcker plastpartiklar ut med vattnet som skadar fiskarna. Akryl som material är känsligt för värme vid tvätt och får ofta noppor.

Alpacka:

Är ull från ett lamadjur, alpackan, som ursprungligen kommer från Anderna i Sydamerika. Ullen är väldigt mjuk. Alpackaull innehåller inte lanolin eller ullfett som andra ulltyper. Ullfettet kan orsaka allergi, därför kan alpacka vara ett alternativ för allergiker.

Angora:

Är ull från kaniner. Angoraull har varit mycket omdiskuterad efter nyheter om att kaniner i Asien har plågas när ullen rycks. Angoraull kan klippas istället för att ryckas och det behöver inte betyda att kaninen har lidit alls. Angoraull är mjuk och anses varmare än andra sorters ull.

Bambu:

Bambuträdet växer snabbt och det krävs inga bekämpningsmedel för att odla det. Men oftast är det färdiga materialet i tyg bambuviskos, och för att tillverka det krävs stora mängder kemikalier. Ungefär 5,5 kilo för ett kilo viskostyg. Då används bland annat koldisulfid som är mycket giftigt och som kan ge nedsatt fortplantningsförmåga och fosterskador. Viss bambu görs till textil genom en process som är bättre för miljön, då kallas det lyocell (se nedan).

Bomull:

Kommer från bomullsplantan som är en buske som odlas i varma länder. Bomullen samlas in på stora fält, bearbetas till tråd och vävs till tyg. Det är det allra vanligaste materialet i kläder. Bomull tar lätt upp fukt, kan tvättas varmt, men skrynklar lätt. När bomull odlas besprutas buskarna med mycket bekämpningsmedel, om odlingen inte är ekologisk. Också vid färgningen används kemikalier och det går åt stora mängder vatten för att tillverka bomull. Det leder till att det ofta blir brist på vatten där bomull odlas. Kemikalierna som används kan skada de som arbetar med tillverkningen och rester av kemikalierna kan finnas kvar när vi köper plaggen, då finns det risk att vi tar upp dem genom huden. Läs mer om bomull.

Elastan eller Lycra:

Är en elastisk fiber som alltid kombineras med andra material. Eftersom den är så töjbar används den ofta i till exempel baddräkter. Materialet utvinns av plast och kräver precis som alla andra sådana material en mängd kemikalier och lösningsmedel för att tillverkas. Dessutom släpps plastpartiklar ut i naturen när materialet tvättas. Det här påverkar fiskarna som äter upp dem.

Hampa:

Växer utan att bekämpningsmedel eller konstgödsel behövs. Den kan växa på näringsfattig jord och binder dessutom jorden med sina långa rötter. Det innebär att hampan motverkar jorderosion. Hampa är helt biologiskt nedbrytbar. Det känns och ser ut ungefär som linne och är starkare än bomull. Än så länge är utbudet av hampakläder ganska litet, men det är ett bra alternativ ur miljöhänseende.

Kashmir:

Kommer från getter som lever i Asien. Från början kommer getterna från den indiska regionen Kashmir. Det är getternas vinterfällda ull som blir till trådar. Getterna själva har tyvärr en negativ inverkan på miljön eftersom de sliter upp gräset med rötterna när de äter. Det innebär att jorden inte binds lika bra och näringsämnen riskerar att spolas bort och marken blir öken. Kashmirplagg är väldigt, väldigt mjuka, men ofta mycket dyra.

Lin:

Tyg av lin kallas linne. Lin kommer från stjälken på linblomman. Det är ett slitstarkt, men ganska styvt tyg. Förr var det vanligt till dukar och sängkläder. Att tillverka lin är en lång process. Här kan du se hur en traditionell lintillverkning går till. Lin odlas i relativt kalla länder, därför är risken för skadeinsekter inte så stor. Men inom konventionell odling används ogräsmedel. Då vattenrötas linet också oftast, det kan göra så att stora mängder syreförbrukande ämnen hamnar i vattnet. Jämfört med många andra material som bomull eller syntetmaterial är lin bättre för miljön.

Lyocell:

Är en fiber som tillverkas av gran eller andra träd, men på ett mer miljövänligt sätt än viskos eftersom kemikalierna används i ett slutet system och lösningsmedlet som används är organiskt. Lyocell är en relativt ny fiber som är stark och tvättålig.

Nylon eller polyamid:

Nylon är ett företagsnamn och är gjort av polyamid. Utvinns ur plast. För att få till fibrer som funkar för tyg krävs stora mängder kemikalier som riskerar att skada både människor och natur. Polyamid är ett starkt och elastiskt material som inte blir skrynkligt. Det torkar snabbt och drar inte till sig fukt.  När polyamid tvättas läcker små plastpartiklar ut som riskerar att skada fiskarna i våra vatten.

Polyester:

Är den vanligaste syntetfibern och ett av de allra vanligaste materialen i våra kläder. Det är en stark fiber som är elastisk. Fibern är gjord av plast och utvinns ur olja. För att göra om plasten till fibrer som funkar för tyg krävs kemikalier som i stora mängder kan vara cancerframkallande och som också riskerar att läcka ut med allt det vatten som används i processen. När polyester tvättas släpps små, små platspartiklar ut med vattnet. Dessa riskerar att skada fiskar som äter upp dem.

FLEECE: Är oftast gjord av polyester, alltså plast, och varje gång du tvättar en fleecetröja lossnar mer än 1 900 små, små plastpartiklar med gifter som följer med sköljvattnet ut i naturen. Det är sex till sju gånger mer plastpartiklar än annan polyester släpper ut. Partiklarna är för små för att fångas upp i reningsverken och går rakt ut i havet. Där äter djurplankton upp dem och på sikt riskerar det att försämra djurens livskraft och fortplantningsförmåga.

Silke:

Siden är tyg av silkestråd. Det kommer från den kokong som silkesmasken spinner runt sig när den förpuppas och blir en silkesfjäril. Kokongerna läggs i varmt vatten så att limmet som håller ihop kokongen smälter och tråden kan lindas upp. Siden är tunt och vackert, men skrynklar lätt. Pupporna dör i processen, men det finns ekologisk tillverkning och där dör inte pupporna.

Viskos:

Tillverkas från gran eller andra träd. Cellulosan från träden behandlas med kemikalier för att bli en mjuk massa som spinns till fibrer. De kemikalier som används riskerar att skada nervsystemet eller ge fosterskador hos de som kommer i kontakt med dem och om de släpps ut i naturen kan de orsaka stor förstörelse. Också när tyget vävs behövs mycket kemikalier och stora mängder vatten. Viskos bleks ofta med klor två gånger, något som inte heller är bra för miljön. Som material är viskos mjukt, andas bra, har ett fint fall och håller sin färg bra.

Ull:

När vi talar om ull menar vi oftast fårull. Trådarna från fårens ull spinns till garn som sedan stickas. Ylle håller värmen bra och är varmt även om det är blött. Fettet lanolin som finns i ull är smutsavstötande och därför behöver ull inte tvättas så ofta, istället räcker det med att vädra. Ull är ett relativt bra alternativ för miljön. Men när ullfettet tvättas ur ullen riskerar det att ge stora utsläpp av syreförbrukande ämnen. Ett problem med till exempel Merinoull är att fåren har avlats hårt för att ge så mycket ull som möjligt.

 

Tvätt Råd

Tvätta Rätt!

 

En stor del av den energi som går år under ett plaggs livstid går åt under tvätten. Rätt tvätt kan förlänga livstiden på plaggen.

1. TVÄTTA LAGOM

Tvättande står för 85 procent av plaggets totala energikostnad, om man räknar på en t-shirt. I en studie där man undersökte folks tvättkorgar visade det sig att enbart 7 procent av innehållet var riktigt smutsigt. Många tvättmaskiner är i dag energisnåla, men bäst för miljön är så klart att undvika att tvätta helt. Endast underkläder behöver tvättas varje dag, andra plagg kan användas igen om de inte är synligt smutsiga. Ull rengör sig själv och behöver sällan tvättas.

2. PACKA FULLT

I dag kan många tvättmaskiner anpassa mängden vatten för mängden tvätt som lassas in i trumman. Men har du en äldre maskin eller tvättar i tvättstuga är det bäst att packa maskinen full. Du kan väga tvätten först för att räkna ut hur mycket du kan packa in i tvättmaskinen, men i stort sett är det ganska svårt att fylla en tvättmaskin över maxgränsen för vad den klarar. När vi testar tvättmaskiner måste vi fylla maskinen med vikta lakan, som noggrant läggs in längs kanterna, för att nå upp till maxvikten.

3. Förtvätt är onödigt

Dagens tvättmaskiner värmer upp vattnet under lång tid och tvätten blir därför ordentligt blötlagd även utan förtvätt. Sådan behövs bara om kläderna är riktigt hårt smutsade.

4. Använd inte sköljmedel

Sköljmedel är en riktig miljöbov. Det innehåller en massa kemikalier som åker ut tillsammans med avloppsvattnet. Vissa plagg kan till och med skadas av sköljmedel, till exempel förlorar många träningskläder sin förmåga att andas och absorbera fukt och handdukar får sämre uppsugningsförmåga. Är du rädd för styva jeans kan du prova att ha lite ättika i stället för sköljmedel. Billigt och miljövänligt.

5. RÄTT MEDEL TILL RÄTT KLÄDER

I Sverige används cirka 50 miljoner kilo tvättmedel per år. Tvättmedelsrester sliter på kläder och kan orsaka allergi. Dagens tvättmedel är koncentrerade och en liten mängd räcker långt. Kolla upp hur mycket tvättmedel som behövs till det vatten du har, och använd decilitermått för att mäta upp rätt mängd. Höftar du är det lätt att det blir lite för mycket. Tvätteffekten bygger på aktiva enzymer, som löser upp fläckarna. Dessa enzymer kan också lösa upp fibrerna i silke och ylle, och plagg av dessa material ska bara tvättas med specialtvättmedel. Vittvättmedel innehåller blekmedel, och ska inte användas på färgade kläder. Vita textiler blir dock ofta lite gråaktiga om man använder kulörtvättmedel till dem, eftersom det oftast behövs lite blekmedel för att behålla vitheten.

6. TUMLA MED MÅTTA OCH TVÄTTA SVALT

Underkläder, lakan och handdukar tvättas med fördel vid 60 grader, för övrig tvätt räcker det oftast med 40 eller 30 grader. Allra mest miljövänlig är såklart att låta torka naturligt – hängande. Näst energisnålast är att tumla. Värsta energiboven är oftast torksskåpet. De mer moderna torktumlarna med värmepump drar mindre energi än de äldre modellerna.

7. OVÄLKOMNA SMÅKRYP

Pälsängrar är riktigt jobbiga djur som inte bara väljer att ge sig på dina dyraste plagg, utan också verkar känna på sig vilka kläder som är dina favoriter. Detta för att de föredrar dyra naturmaterial som silke och ylle framför billiga syntetmaterial, och för att kläderna blir extra goda om de har använts så att där kanske finns lite matrester kvar. Pälsängrar gillar kläder, mörker, lugn och ro, och finns det matrester kan de övertygas att tugga i sig material som också är av syntet. Låt därför inte använda kläder bli liggande längst in i garderoben utan hängas upp. Använda kläder ska hängas upp. Kläder du inte planerar att använda på ett tag ska tvättas, och helst hängas undan i täta emballage. Pälsängrar påstås ogilla vissa starka dofter, så lite lavendel eller cederträ kan kanske skrämma bort dem. Tvätta alla kläder, alternativt frys in dem, alternativt stryk eller torktumla dem.

 

Mode & hur vi påverkar miljön

4 ÅR!!

Så lång tid skulle det ta för en person att dricka det vatten som krävs för att producera en bomulls T-shirt. Föreställ dig då vad det krävs för ett par jeans!! Eller alla plagg som konsumeras varje dag, och som bara förblir hängande i garderoben.

Det kanske inte är någon nyhet att modeindustrin är ansvarig för en stor del av de utsläpp som har en negativinverkan på miljön. Tvärtom är många medvetna om att deras konsumtionsval kanske inte alltid är så bra, men trots det är det enbart en femtedel av alla plagg som återvinns. Det är uppenbart att vi behöver bli bättre på att ta ansvar för vår konsumtion, men hur gör vi det utan att ta kål på det roliga och lägga lock på kreativiteten? Mode ska ju trots allt vara roligt!

Det finns många sätt att dra sitt strå till stacken. Vi har listat upp några alternativ!

Använd dina plagg längre! En klänning behöver inte bli tråkig bara för att du har använt den på den där festen du köpte den inför. Spara den, sy om den, styla om den med något annat. Många av oss har så mycket plagg i vår garderob att vi skulle klara oss i upp till 15 år utan att behöva köpa nytt.

Laga sådant som är trasigt! Det skadar inte att lära sig sy lite. Din favorit jacka kan faktiskt fortsätta vara din favorit jacka några år till om du lär dig lappa ihop sånt som gått sönder.

Håll utkik efter spännande projekt! På ”I Am Fashion” har man tillexempel jobbat på ett samarbete med second hand kedjan Erikshjälpen Helsingborg. De har tagit fram en kollektion gjord på second hand plagg som ni kan spana in på ”I Am Fashion” facebooksida och Instagram.

Detta är såklart bara lite av allt man kan göra för attkonsumera mode med ett gottsamvete. Vi har massor på G på ”I Am Fashion”, så håll utkik! Vi lovar att ni blir inte besvikna.

Lärkonferens – Social Innovation Skåne

Den 9 Mars 2018 pratar Jamila El-Hallah om I Am Fashion på lärkonferens med Social Innovation Skåne i Kristianstad.

2016 startade Jamila El-Hallah projektet I Am Fashion med stöd av Visionsfonden i Helsingborg. Under projektets gång märkte Jamila det stora värdet i arbetet och fortsatte därför att arbeta med verksamheten efter projektets slut. Verksamheten jobbar idag med olika projekt för att integrera nysvenskar med bakgrund inom sömnad och skrädderi, och skapar möjligheter för unga designers att få arbetslivserfarenhet.

Hör Jamila berätta mer om verksamheten och dess värde den 9 mars på Social Innovation Skånes event.

Varmt välkomna!

 

Mode och hållbarhet

Ett plagg börjar med att någon designar det. Förr gick vi till skräddaren och sydde upp det vi behövde. Det kanske var dyrare, men vi använde kläder länge och lagade när de gick sönder. Nu är det de stora kedjorna som bestämmer vad som är modernt och som producerar massor av kläder. Senaste trenderna lanseras minst fyra gånger om året, då blir de gamla kläderna omoderna och slumpas bort på rea.

På vår hemsida får du tips på vilka material som är bättre, hur du ska tvätta rätt och hur du kan fixa älsklings kläder som gått sönder istället för att slänga.

Inom kort startar vi en kurs om hur du lätt kan laga dina hål och/eller göra om dina plagg och ge dem ett nytt liv.

För mer information maila oss här 

 

 

 

 

 

7 tips för ett hållbart mode

  1. Köp mindre! Slow fashion är ett uttryck som betyder att man som konsument prioriterar färre, men bättre plagg. Det vill säga att handla mer sällan, men när man väl gör det köper man plagg av högre kvalitet, med mindre miljöpåverkan.
  2. Tänk stil istället för trend! De snabba trendväxlingarna hos modekedjorna uppmuntrar till slit-och-släng och överkonsumtion. Satsa på kläder som håller längre, både stilmässigt och kvalitetsmässigt.
  3. Byt till dig något nytt! Ordna ett klädbytarparty där hemma. Bjud in dina vänner och be alla ta med några fina plagg som de tröttnat på eller inte passar i längre. Kläder som kanske skulle glömts längst in i garderoben får nu ett nytt liv hos någon annan!
  4. Sy om! Har du tröttnat på ett plagg du har eller spillt mitt på tröjan du gillar? Gör ett unikt plagg genom att sy om det eller brodera något fint över fläcken.
  5. Köp second hand! Skänk vidare kläder du inte använder till andrahandsbutiker eller välgörenhet. Hela 97 procent energi sparas jämfört med att köpa ett nytt plagg när du köper begagnat.
  6. Kräv bra material! Vi kan som konsumenter kräva ekologisk bomull, men i längden kommer vi även behöva använda andra, nya material i större utsträckning. Till exempel odlas hampa oftast helt utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Lin och svensk ull är också material som är bättre för miljön än vanlig bomull. Tänk också på att bra kvalitet på materialet ger kläderna längre livslängd och gör dem mer hållbara.
  7. Köp märkningarna! Det finns flera bra märkningar som garanterar att plagget du köper är bra för miljön och schysst mot de som tillverkat det.

Vår Sy-Ateljé

 

I Am Fashion utför små och stora sömnads uppdrag åt privatpersoner, designers och företag.

 

Privat personer:

Du kan köpa tyger hos en textilbutik och sedan beställa sömnad hos I Am Fashion, helt utifrån egna önskemål, så som klänningar eller kostymer. Eller laga och reparera kläder samt lägga upp byxor och mått anpassa dina plagg.

Företag och designers:

Kanske saknas det en knapp, sömnaden har gått galet eller etiketten sitter fel. Du vill ändra färdiga plagg?

I Am Fashion kan hjälpa dig med byte av knappar, borttagning  av etiketter, reparation av dåliga sömmar, byte av dragkedjor, kvalitetskontroll etc.

 

 

Ni är varmt välkomna in i vår lokal på Närlundavägen 16 E, Helsingborg.

För mer information kan ni maila oss på : info@iamfashion.se

 

Zero-Waste

Innan textil var så billigt som det är i dag var en duktig skräddare någon som kunde lägga ut mönster med så lite spill som möjligt. När dagens miljömedvetna talar om detta kallas det zero waste, alltså noll svinn. I dagens textilfabriker stansas stora bitar tyg ut och i tillverkningen försvinner ofta mellan 10 och 20 procent av tyget i spill, det är ungefär lika mycket som en ärm på en långärmad tröja. Med lite mer tanke bakom mönstren och mindre tidspress skulle stora resurser kunna sparas in här.

Dessa klänningar är designad så att inget onödigt tyg gått till spillo. Mönstret är ritat så att alla delar ligger mot varandra och när det klipps ut blir det inget tyg över mellan mönsterdelarna.

 

Återvinning av textil, går det?

 

Designstrategin ”Cradle to Cradle” eller ”Vagga till vagga” innebär att all textil går att återvinna eller kompostera. Kläder kan återvinnas i industriella processer där plasttyg smälts ner eller ull kardas om och blir nya tyger. De kan också återvinnas genom biologiska processer som i komposten där hela plagget återgår till naturens kretslopp.

För designern handlar det om att tänka på vilka material som ska användas. Många olika material i samma tröja gör den till exempel svårare att återvinna eftersom fibrerna måste skiljas från varandra. Det här är ett av problemen som forskarna brottas med för att få till en storskalig återvinning av textil. Om designern istället bestämmer sig för att använda material som är lätta att återvinna kan plagget återuppstå gång på gång. Ett exempel på det är Jamila El-Hallahs papperstidning på bilden ovan. Den är sydd helt i papperstidning, det betyder att den är helt komposterbar. Kläddesignern Jamila El-Hallah designar för ett mer hållbart mode, med material som antingen är återvunnet och/eller går att återvinna.

Fast Fashion eller Ultra Fast Forward är två andra begrepp som det talas om just nu. Tanken är att modet kanske skulle kunna fortsätta vara så här snabbt, men istället vara tillverkade av ett material som snabbt går att återvinna när vi använt plagget en eller två gånger. Det handlar om att åstadkomma ett snabbt och slutet kretslopp. Det pågår försök med pappersliknande material och vi har bland annat testat den här tanken i papper går redan idag att återvinna, dessutom snabbt och många gånger. Och papperskläder är ingen ny uppfinning; i 60-talets USA var det ett enkelt, roligt och billigt alternativ för den som dessutom ville slippa tvätta. Alla plagg är nog inte lämpade, men kanske skulle vi spara energi och resurser på att tillverka i papper eller i miljövänligt?